Sista inlägget

Projektet avslutas.

Jag har nu lämnat över min slutrapport till förvaltningen.
Mitt uppdrag är därmed slutfört och detta blir därmed bloggens sista inlägg.

Tusen tack för att ni följt min blogg under projetket och för alla synpunkter och tankar ni bidragit med på olika sätt.


Sommarhälsningar

Gunilla

Slutrapportskrivande

Nu är det bara några veckor kvar av projekt Hugis och jag lägger sista handen vid slutrapporten.

På förvaltningen tittar man på hur man ska gå vidare i höst.

Äntligen har vi lyckats fånga nästan hela referensgruppen på bild;)
Från vänster:
Sin Vuu, Aylin Kaya, Saia Said, Gunilla Vigert,
Josefine Rydén, Anna Kain Wyatt och Hanna Bergström.

Vi har länge efterlyst representanter för Manillaskolan och döva/synskadade och är glada för att Alexander Stojikovicoch Helena Christoffersson anmält intresse av att ingå i gruppen de gånger vi har kvar i vår.

Nästa gång vi träffas ska vi arbeta kring hur man kan förbereda ungdomar inför start i en nu klass/skola.

Referensgruppsmöte:

Vi pratar om Gunillas förslag att man läser de gymnasiegemensamma ämnena i egen grupp och karaktärsämnen inkludering i halvklass med hörande elever (16 elever). Alla är överens om att det är en bra lösning. Om det finns elever med ytterligare behov av stöd är det bättre att öka lärartätheten än att dela gruppen.

Vi pratar även om att döva elever kan ingå i hörselgruppen med tolk, när det inte finns tillräckligt många döva elever för att skapa en egen grupp. Alla är överens om detta och ser fördelarna för de hsk eleverna att kunna titta på tolkarna vid behov.

Vi pratar om att det kan vara klokt att fylla på hörselgrupperna med hörande elever så att det blir 16 elever i grupperna jämt.

Håller ni med oss?

Den statliga utredningen är avslutad och slutbetänkandet

Likvärdig utbildning, SOU 2012:24 finns att läsa på:

 http://www.sou.gov.se/specialskola/

Huvuddrag i utredningens förslag:

·         Ungdom med funktionsnedsättning ska ha rätt att välja skola.

·         RGD/RGH läggs ner och RGT (Riksgymnasiet för teckenspråkiga) bildas. Hörselskadade elever som inte är tvåspråkiga kommer inte längre erbjudas ett riksgymnasium, utan detta blir kommunernas/regionernas ansvar.

·         RgsärT målgrupp ska avgränsas på motsvarande sätt.

·         Kostnaderna för elev på RGT ska i högre grad belasta kommunen, kommunerna ska stå för utbildningskostnaderna medan stat och lansting tar det mesta av övriga kostnader.

·         Särbestämmelser för riksgymnasierna ska tas bort ur styrdokumenten.

·         Kursplaner i teckenspråk, svenska för döva och engelska för döva (som nu bara får användas på RGD/RGH)ska få användas av målgruppen även om de går i annan skolform än statlig.

Oj vad tiden går fort, snart påsk! 

På utbildningsförvaltningen tittar vi på var ett hörsel-/dövgymnasium skulle kunna placeras. Vi tittar på ett par möjliga alternativ men är för tidigt att presentera förslagen ännu.

Tillsammans med Spsm och Hörselhabiliteringen tittar vi på vilka riktade informationsinsatser som behövs för olika målgrupper t.ex. gymnasielärare, studie- och yrkesvägledare och skolsköterskor.


Ha en fin påsk!

Besök på hörselgymnasiet i Göteborg

Igår var fem ungdomar ur referensgruppen, två rektorer, en handläggare från förvaltningen och jag på besök på Katrinelundsgymnasiet i Göteborg. Vi träffade ungdomar, personal och ledare för hörslgymnasiet och fick möjlighet att ställa frågor kring hur de organsierat sin verksamhet.

Hugis är nu inne i ett skede där vi tittar på kostnader, lokaler och organsisation för ett eventuellt hörsel-/dövgymnasium i Stockholm.
Hörselgymnasiet i Göteborg

Min önskelista för ett hörsel-/dövgymnasie.

Ø  Är centralt belägen i Stockholm (dvs. med goda kollektiva kommunikationer).

Ø  Kan vara fristående eller kommunal.

Ø  Kan erbjuda flera program och/eller vara öppen för att samverka med grannskola för att bredda programutbudet.

Ø  Kan byggas ut över tid.

Ø  Kan tillhandahålla ett antal klassrum som anpassas för att erbjuda en inkluderande lärmiljö med goda ljud- och ljusförhållanden och som utrustas med inkluderande hörselteknik, samt tillgång till tysta miljöer för grupparbete.

Ø  Kan bygga upp en organisation för att möta målgruppens behov, det vill säga:

o   Är positiva till att skapa möjligheter för flexibla lösningar med strukturer för t.ex. gymnasiegemensamma ämneshalvdagar/karaktärsämnes halvdagar, hörselskadade elever inkluderas i vissa ämnen där lärmiljön anpassas så att de kan vara delaktiga, teckenspråkstolk används vid vissa ämnen.

o   Kan nyrekrytera pedagoger med ämnesbehörighet, hörsel-/dövkompetens samt helst teckenspråkskompetens (inklusive lärare som undervisar i ämnet teckenspråk) samt en hörselpedagog (denna kan ha del av sin tjänst för arbete med inkluderade elever).

o   Har utrymme för att hörsel-/dövgymnasiet fungerar som ett eget arbetslag-/enhet, med en egen samordnare.

o   Har utrymme för att lärarna på hörsel-/dövgymnasiet undervisar i ”hörande” klasser del av sin tjänst samt ingår i ämnesarbetslag (el. motsvarande) på skolan.

o   Ser hörsel-/dövgymnasiet som en tillgång som berikar såväl elevgrupp och personalgrupp.

o   Är öppna för att kompetensutveckla all personal så att de har en grundläggande kunskap om döva/hörselskadades behov och villkor.

o   Är öppna för att ge de hörande eleverna insikt om vad det innebär att ha en hörselnedsättning.

o   Är öppna för att personalen på hörsel-/dövgymnasiet får kontinuerlig fortbildning inom hörsel-/dövområdet för att hålla sig uppdaterade.

o   Är öppna för att ta emot elever med ytterligare funktionsnedsättning och nyanlända elever med hörselnedsättning.

Ø  Kan bygga upp och erbjuda följande verksamheter i anslutning till hörsel-/dövgymnasiet:

o    Teckenspråksutbildning för inkluderade elever, ev. på distans.

o    Kurser i teckenspråk till de hörande eleverna på skolan.

o    Ge 100 poängskursen ”Entreprenörskap” designad utifrån att stärka eleverna i entreprenörskap utifrån ett hörsel-/dövperspektiv, som en obligatorisk/rekommenderad kurs för de elever som väljer Hörsel-/dövgymnasiet. Hörselhabiliteringen kan delta med vissa moment i kursen

o    Ge utrymme för ett forum för hörselskadade/döva ungdomar i samverkan med t.ex. Hörselhabiliteringen och Unga Hörselskadade, UH

Vi tittar nu bl.a. på möjlig gruppstorlek och möblering.

Hörsel-/dövgymnasiet behöver få tillgång till 3-4 klassrum för kärnämnesundervisning som rymmer minst 15 elever placerade i ring eller U-form. Detta för att alla ska kunna se den som talar och ha tillgång till mikrofoner inom en armlängds avstånd. Rummen bör ha fasta hörselslingor samt interaktiva tavlor.

Hejsan!
48 graders tempraturskillnad var lite svår att vänja sig vid men nu är jag tillbaka.

Det händer mycket nu!
Vi undersöker möjliga placeringar av ett hörsel-/dövgymnasium.
Tillsammans med Spsm och Hörselhabiliteringen tittar vi på riktade kurser för olika personalgrupper.
Referensgruppen har fått två nya medlemmar Aylin och Saia, båda går i år 8 på Alvik. Romel har tyvärr varit tvungen att hoppa av gruppen och vi väntar fortfarande på att få representanter från Manillaskolan i vår grupp. Det är olyckligt att vi för tillfället helt saknar representanter med teckenspråk som förstaspråk i gruppen. Är du intresserad eller känner du någon som är det så hör av dig!!!!!

 Hejsan!

Jag har semester 24/1 - 8/2.
Återkommer sen med mer information om hur utredningen
framskrider. Jag blir glad om mailkorgen är full med synpunkter
och tankar från er som läser min blogg när jag kommer tillbaka!

Gunilla

gunilla.vigert@stockholm.se

Samordning av stödet behövs

Enkätundersökningen och intervjuerna har tydligt visat att stödet, inte mer än i begränsad omfattning, når eleverna. Föräldrar med goda kunskaper om hörselnedsättningens påverkan på inlärningen och vana vid att agera, är ofta de som påtalar behovet av information/stöd och visar på var stödet kan hämtas. För att alla elever ska ha samma möjlighet till stöd, behövs det en samordning av stödet inom staden.

Förändringar, som byte av skolform, klass eller lärare innebär en risk för att kunskapen om elevens behov inte förs över. Det behövs därför rutiner för överlämning av information kring behov och stöd såväl inom gymnasieskolan som vid övergången från grundskola till gymnasieskola.

Efter omorganisationen 2005 finns det inte längre någon som bevakar att eleverna får det stöd de behöver och inte heller att de får information om vilka vägar de kan gå för att få stöd vid övergången till gymnasiet. Det behövs en individuell planering av studievägar för varje hörselelev, med personal som har kompetens att ge eleverna information utifrån hörselnedsättningen, så väl vid gymnasieval som inför övergång till högre studier eller arbetsliv.  

Jag tittar just nu på hur denna samordning skulle kunna gå till. Bidra gärna med dina tankar kring detta!
Gunilla

God fortsättning på det nya året!

Nu har jag börjat få in lite återkoppling på delrapporten, vilket jag är väldigt glad för. Hör av dig du med och beskriv dina upplevelser, ditt barns upplevelser eller ge mig respons på det jag skrivit i delrapporten.

Om du inte har rapporen skicka ett mail så skickar jag den till dig!
gunilla.vigert@stockholm.se