Enkätundersökningen och intervjuerna har tydligt visat att stödet, inte mer än i begränsad omfattning, når eleverna. Föräldrar med goda kunskaper om hörselnedsättningens påverkan på inlärningen och vana vid att agera, är ofta de som påtalar behovet av information/stöd och visar på var stödet kan hämtas. För att alla elever ska ha samma möjlighet till stöd, behövs det en samordning av stödet inom staden.
Förändringar, som byte av skolform, klass eller lärare innebär en risk för att kunskapen om elevens behov inte förs över. Det behövs därför rutiner för överlämning av information kring behov och stöd såväl inom gymnasieskolan som vid övergången från grundskola till gymnasieskola.
Efter omorganisationen 2005 finns det inte längre någon som bevakar att eleverna får det stöd de behöver och inte heller att de får information om vilka vägar de kan gå för att få stöd vid övergången till gymnasiet. Det behövs en individuell planering av studievägar för varje hörselelev, med personal som har kompetens att ge eleverna information utifrån hörselnedsättningen, så väl vid gymnasieval som inför övergång till högre studier eller arbetsliv.
Jag tittar just nu på hur denna samordning skulle kunna gå till. Bidra gärna med dina tankar kring detta!
Gunilla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar